Kimistheshit.

Fan min lilla sötnos på jobbet har sagt upp sig. Jävla störd är han! Okey, han är ju sjukt störd oftast, men när jag jobbar med honom så vet jag iaf att jag kommer ha kul på jobbet. Nu så drar han bara och lämnar en. Fan ta han. Får la hälsa på han på liseberg i sommar typ.

Nu så skall jag plugga väldigt härligt fan. Är as trött, mkt att tänka på (jag och anna har konstaterat att det har hänt så otroligt mkt i mitt liv det senaste.). Inte konstigt att jag mår som jag mår. Kan ju då dela med mig och berätta att min "farmor" dog i veckan. Har inte träffat henne på typ två år och senast hon såg mig så visste hon inte vem jag va innan pappa kom. Fast det känns ändå jobbigt. Nu har man verkligne ingen kvar. Och det jag har kvar håller jag så hårt i jag bara kan. Kan inte förlora någon mer som jag tycker om. Har redan förlorat tillräckligt många. Bland mina första tankar var att nu har säkert farfar hämtat henne till sig. på något sätt gör det mig lycklig, kan se min farfars ansikte framför mig när han ler där uppe.

Nu blire för känsligt för mig. Skall dra mig. Bara en liten grej till.

Look into my eyes Can't you see they're open wide Would I lie to you baby?